Atopic dermatitis

Beviljade anslag till forskare inom dermatologi och Venereologi

Insamlingsstiftelsen Hudfonden grundades 2015 på initiativ av styrelserna för Edvard Welanders stiftelse och Finsenstiftelsen. Härigenom skapades en kanal för löpande insamling av gåvor till forskningen, och ett publikt fönster genom vilket de medicinska behoven inom dermatologi/hudsjukdomar samt venereologi/könssjukdomar kan synliggöras.

Nedan finner du namn på forskare inom dermatologi och Venereologi som vi har valt att stötta

« Gå tillbaka

Stressworsened atopic dermatitis-pathogenesis, diagnosis and treatment


Huvudsökande: Klas Nordlind
Arbetsplats: Dermatology and Venereology Unit, Department of Medicine Solna, Stockholm

Bakgrund Atopisk dermatit(AD) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom, oftast med en besvärlig klåda. Sjukdomen försämras ofta vid stress och oro. Målsättning Studien syftar till att att förbättra möjligheter att diagnosticera och förstå mekanism för stressförsämring vid AD, för att kunna skapa nya farmakologiska behandlingsmöjligheter. Arbetsplan Utbredning av sjukdom bestäms med SCORAD. Klådmönster noteras (patientens egen och vår objektiva bedömning), och grad av klåda mäts med VAS skala. Vi använder standardiserade/validerade enkäter, som skattar depression (MADRS-S) och personlighet (SSP). Pågående oro mäts med HAD enkät. Kronisk stress/utmattningsdepression mäts med salivcortisoltest och med KEDS enkät. Upplevd stress mäts med PSS. I biopsier från lesionell och icke lesionell AD hud undersöks viktiga stress-korrelerade serotonerga, dopaminerga och tachykinerga nervsignalmarkörer, hur dessa korrelerar till stress-inducerad eksemförsämring (kliniskt och histopatologiskt), klåda och ovan nämnda psykodemografiska parametrar. Med funktionell magnetisk resonans (fMRI) undersökning studeras hos AD patienter vilka hjärnområden och nätverk som är aktiverade i relation till de kliniska och psykodemografiska parametrarna. Här studeras också koppling mellan polymorfism hos genen för det serotonintransporterande proteinet och olika aktiverade hjärnområden/nätverk. En åldersmatchad frisk kontrollgrupp användes. Betydelse Denna forskning kan förbättra möjligheter att diagnosticera stressförsämrad AD, öka vår kunskap om mekanismer, och skapa nya individuellt riktade farmakologiska behandlingar.