Beviljade anslag till forskare inom dermatologi och Venereologi
Insamlingsstiftelsen Hudfonden grundades 2015 på initiativ av styrelserna för Edvard Welanders stiftelse och Finsenstiftelsen. Härigenom skapades en kanal för löpande insamling av gåvor till forskningen, och ett publikt fönster genom vilket de medicinska behoven inom dermatologi/hudsjukdomar samt venereologi/könssjukdomar kan synliggöras.
Nedan finner du namn på forskare inom dermatologi och Venereologi som vi har valt att stötta
« Gå tillbaka
Stressförsämrad atopisk dermatit-patogenes, diagnos och behandlingHuvudsökande: Klas Nordlind Arbetsplats: Enheten för dermatologi och venereologi, Inst. för medicin, Stockholm Bakgrund Atopisk dermatit(AD) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom, oftast med besvärlig klåda. Sjukdomen försämras ofta vid stress och oro. Målsättning Vi avser att med denna studie förbättra möjligheter att diagnosticera och förstå mekanism för stressförsämring/värdera stressens roll vid AD, för att på sikt kunna skapa nya farmakologiska behandlingsmöjligheter. Arbetsplan Utbredning av sjukdom bestäms med SCORAD. Klådmönster noteras (patientens egen och vår objektiva bedömning), och grad av klåda mäts med VAS skala. Vi använder standardiserade/validerade enkäter, som skattar depression (MADRS-S) och personlighet (SSP). Pågående oro mäts med Hamilton Anxiety Rating Scale (HAM-A) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD). Kronisk stress/utmatttningsdepression mäts med salivcortisoltest och med Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KED). I hudbiopsier från lesionell och icke lesionell hud undersöks viktiga nervsignalmarkörer inom serotonin (5-hydroxytryptamin; 5-HT), dopamin, GABA och glutamatklasser, hur de korrelerar till kronisk stress/depressions-inducerad eksemförsämring (kliniskt och histopatologiskt), ovan nämnda personlighetsdrag, pågående oro, depression, kronisk stress och klåda. Hos en atopisk musstam, NC/Nga, studeras inverkan av kronisk mild stress på uttryck av nämnda neurotransmittorer i hud och hjärna med tonvikt på precuneus och cuneus. Vidare studeras i saliv, med ELISA, nivå av proinflammatoriska cytokiner och IL-31, av betydelse för interaktion mellan det neuroendokrina systemet och huden. Med funktionell MR studeras hos AD patienter och friska kontrollpersoner vilka hjärnområden som är aktiverade i relation till de nämnda kliniska och psykodemografiska parametrarna. Här användes ett paradigm med ett aritmetiskt test. Betydelse Denna forskning kan förbättra möjligheter att diagnosticera stressförsämrad AD, öka vår kunskap om mekanism, och skapa nya individuellt riktade farmakologiska behandlingar. |