Nedan finner du namn på forskare inom dermatologi och Venereologi som vi har valt att stötta

« Gå tillbaka

Mitokondrier i kroniska sår: experimentella och translationella studier


Huvudsökande: Jakob Wikström
Arbetsplats: Medicin, Solna

Kroniska bensår är ett stort medicinskt problem med omfattande morbiditet och mortalitet och utgör en ansenlig utgiftspost på 2-4% av totala sjukvårdsbudgetar. Deras patofysiologi är fortfarande otillräckligt förstådd och därför är valen av effektiva evidensbaserade behandlingar begränsade. Kroniska sår är vanligtvis associerade med för låga syrgastryck i vävnaden. Nuvarande behandlingsalternativ fokuserar på att öka syrgastillförseln genom att förbättra arteriell eller venös cirkulation, emellertid misslyckas ofta dessa behandlingar i att ge sårläkning. Vidare visar hyperbar syrgasbehandling där patienterna får förhöjda nivåer av syrgas under högt tryck varierande resultat och har ej blivit standardbehandling. Detta föreslår att andra faktorer kan spela in. Det är idag inte känt till vilken grad vävnaders syrgasförbrukning bidrar till låga syrgastryck och försämrad sårläkning. Mitokondrier är cellulära organeller med många uppgifter, men är framförallt kända för att producera 90% av kroppens energi, ATP-molekylen. Mitokondrier förbrukar syrgas vid ATP-produktion och dominerar kroppens syrgasförbrukning och är därför ett första naturligt mål för att undersöka sårs syrgaskonsumtion. Vi och andra har visat att en stor komponent av mitokondriell syrgaskonsumtion, beroende på typ av vävnad och patologi, är frikopplad från mitokondriell ATP-produktion. Detta kan äventyra cellulär energi-status och öka syrgaskonsumtion, dock är detta till dags datum ej undersökt i varken hud eller kroniska sår. Tillräckligt med ATP är grundläggande för att processer viktiga för sårläkning såsom celldelning ska fungera. Vi föreslår att mitokondriell funktion är komprometterad genom förhöjd frikoppling (”uncoupling”) i kroniska sår och att detta bidrar till bristfälligt syrgastryck i vävnaden och ineffektiv ATP-produktion och därigenom dålig sårläkning. Vidare föreslår vi att detta är medierat via ett mitokondriellt proteinkomplex kallat ”permeability transition pore”, vilket induceras av fria syreradikaler och låga syrgastryck vilka båda är karaktäristiska för kroniska sår. Vi har omfattande erfarenhet av att studera mitokondriell funktion i färsk vävnad och även i cellkultur. Specifikt har vi utvecklat en metod för att mäta mitokondriell frikoppling i färsk vävnad vilket kommer att vara essentiellt för att pröva vår hypotes.