Atopic dermatitis

Beviljade anslag till forskare inom dermatologi och Venereologi

Insamlingsstiftelsen Hudfonden grundades 2015 på initiativ av styrelserna för Edvard Welanders stiftelse och Finsenstiftelsen. Härigenom skapades en kanal för löpande insamling av gåvor till forskningen, och ett publikt fönster genom vilket de medicinska behoven inom dermatologi/hudsjukdomar samt venereologi/könssjukdomar kan synliggöras.

Nedan finner du namn på forskare inom dermatologi och Venereologi som vi har valt att stötta

« Gå tillbaka

Kontaktallergen i vanliga kommersiella produkter: förbättrad diagnostik, klinisk relevans och ökade möjligheter till prevention


Huvudsökande: Ann-Therese Karlberg
Arbetsplats: Dermatokemi och hudallergi, inst för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet


Kontaktallergi beräknas drabba uppemot 20% av befolkningen i Europa. Eftersom exponeringen för allergiframkallande ämnen förändras kontinuerligt kan nya allergen bli viktiga hos befolkningen. Många ämnen som endast är svagt allergiframkallande kan omvandlas, via reaktioner med luftens syre eller via enzymer i huden, till starkt allergiframkallande nedbrytningsprodukter. Det är därför viktigt att undersöka om nedbrytningsprodukterna är de verkliga orsakerna till kontaktallergi. Vi har hittills studerat flera vanligt förekommande doftämnen, där våra studier visat att det är vanligt med kontaktallergi mot den luftoxiderade formen av dessa doftämnen. Frekvensen av doftämnesallergi är sannolikt lågt skattad idag eftersom man i flera fall testar med fel former av doftämnena. Användningen av neoprengummi har ökat i samhället. Även här kan nedbrytningsprodukter vara viktigare än ursprungssubstansen när det gäller kontaktallergi. Epoxiharts är en vanlig orsak till kontaktallergi. Trots ett omfattande regelverk för att förhindra exponering uppstår nya användningsområden, vilket leder till fler allergiska personer. Vi arbetar med att ta fram nya lågallergena epoxihartser som kan utgöra alternativ till de etablerade hartserna. Syftet är att öka möjligheterna för bättre diagnostik av allergiskt kontakteksem genom att testa med relevanta allergen, samt att bidra till prevention genom bättre underlag för lagstiftning och utveckling av mindre allergena konsumentprodukter.