Hudfonden stödjer forskning inom hudsjukdomar - dermatologi, och sexuellt överförda infektioner - venereologi

HudFonden ger bidrag  till forskning inom ämnesområdet dermatologi (läran om huden och dess sjukdomar) och venereologi (sexuellt överförbara infektioner). Vi hälsar dig varmt välkommen att skänka en slant, stor som liten, för att ytterligare stärka svensk dermatologisk forskning.  Kom ihåg att ditt bidrag gör skillnad!

Ordförande har ordet

Mona Ståhle, Professor i Dermatologi och Venereologi

Nu startar inom kort (1:a mars) årets ansökningsomgång igen. Hudfonden välkomnar projekt och reseansökningar för forskare som arbetar vid och är anknutna till dermato-venereologiska universitetsenheter i Sverige. För projektansökningar avses projekt inom dermato-venereologi och gäller som tidigare enbart disputerade forskare och för reseansökningar gäller att även odisputerade forskare med aktiv medverkan (poster eller föredrag) i vetenskaplig kongress kan söka, dvs ingen skillnad jämfört med förra årets ansökningsomgång. Även i år finns möjligheten att söka bidrag för vistelse i utländsk forskningsmiljö för att lära ny teknik och etablera internationella samarbeten. Syftet är att stödja forskare relativt tidigt i karriären och man kan söka upp till 100 000 SEK. En annan nyhet är att vi utökar möjligheten att söka flerårsbidrag (upp till 3 år) för mer omfattande forskningsprojekt.

Övriga detaljer angående ansökan specificeras i ansökningsblanketten och vi vill poängtera att det är viktigt att följa instruktioner noggrant t ex att redovisa CV enligt det angivna formatet. Det sker ett omfattande arbete med att granska alla ansökningar och ansökningar som inte är korrekt ifyllda kommer att läggas åt sidan.

Vi ser fram mot en spännande och intressant ansökningsomgång. Det händer mycket inom vårt ämnesområde. 

Väkomna att söka!

Stockholm 2024-02-23
Lars Nordstrand, ordförande och Mona Ståhle, vice ordförande

Insamlingsstiftelsen Hudfonden

Rapport från 2023 års bidragstagare från Insamlingsstiftelsen Hudfonden

Asa-Ingvar

 

Åsa Ingvar, PhD, överläkare Hudmottagningen Skånes universitetssjukhus, Lunds Universitet, och Senior Research Fellow, Monash University/ AlfredHealth

Jag vill inleda denna översikt av min forskning med att tacka Welander/Finsen stiftelsen och Insamlingsstiftelsen Hudfonden för det bidrag som tilldelats mig och som också möjliggör min fortsatta strävan att förbättra diagnostik av hudförändringar i sjukvården.

 

Sverige har en oroande trend av ökande incidens av hudcancer inklusive melanom. Incidensen har mer än tredubblats sedan början av 90-talet och ligger nu i Sverige t.o.m. högre än vissa delar av Australien. För att upptäcka hudcancer i tid undersöks massvis av godartade hudförändringar dagligen och för att komplicera situationen ytterligare så är det ofta utmanande att diagnosticera hudförändringar. Detta leder i sin tur till massvis med ”onödiga” operationer och patologiska bedömningar av godartade hudförändringar, eller en missad hudcancer med ibland allvarliga konsekvenser. Taget tillsammans resulterar detta i en enorm belastning på sjukvårdssystemet, stora kostnader och felprioriteringar.

Vår forskning syftar till att ta fram verktyg för att förbättra den diagnostiska träffsäkerheten av hudförändringar så att våra sjukvårdsresurser läggs på rätt patienter. Det projekt som nu fått finansiering är ett samarbete med hudläkare i olika delar av landet, ingenjörer, och industrin. Vi har konstruerat en typ av artificiell intelligens (AI), s.k. deep convolutional neural networks, så att datorer kan klassificera bilder på hudtumörer i 8 olika diagnostiska klasser. Algoritmen har tränats på >20000 bilder och har nu en så hög diagnostisk träffsäkerhet att vi kan gå vidare med att testa om den bidrar till att optimera hudläkares bedömningar av hudförändringar.

Samtidigt driver vi flera andra projekt där vi med hjälp av ny teknologi undersöker hur vi kan förbättra hudsjukvården, tex i riskklassificering (vem bör gå regelbundet för hudkontroller?) eller för att med större säkerhet veta om en hudtumör tagits bort i sin helhet under själva operationen. Det finns stor förbättringspotential med att använda ny teknologi i sjukvården men det kommer också med sina egna utmaningar och problem och det är därför mycket viktigt att de undersöks i vetenskapliga studier innan de börjar användas. Vi hoppas att vår forskning kommer att bidra till att sjukvården kan börja använda den nya teknologin på ett framgångsrikt och säkert sätt.

Fortsätt läsa